avslutningsfest luopas 19

Hej
 
Klassfesten va de jo. Som jag nämnde i förra inlägget så ligger då Nikos stuga, var vi var, mycket långt borta ute i skogen brevis en liten sjö. Det är ett mycket vakert ställe men på väg dit funderade jag mera än 10 gånger och sa de mera än 3 gånger till Anette att vi säkert är på fel och att vi är vilse, vi kommer aldrig bort härifrån och annat, Men nej, vi hittade rätt direkt!
 
 
 
Jag och Anette var de första som kom efter de droppade de in fler aoch flera. När vi var ett gäng så startade vi med att spela lite pil och öppna våra första flaskor med dricka. 
 
 
 
När alla kommit och alla fått prata lite så lade våran vildmarkskock Jimi igån med hamburgare och tog några medhjälpare till de. Vi andra som slapp de arbetet var ute och pratade.
 
 
 
Kvällen gick på med allt från att diskutera framtid och minnen till att niko stripade uppe vid terassen fören han sprang ner och badade till att alla i tur ordning fick hålla tal
 
 
 
Det där med att alla fick hålla ett tal och berätta vad de tyckt om detta år var en kul idé, men personligen som den andra enda nycktra i sällskapet tyckte jag redan efter en halvtimme att det blev tjatigt. Alla sa i prinsip samma saker, alla pratade på varandra emmellanåt och ingen kom fram till sak. Men de var kul! man fick föra vad alla tänkte, vad folk uppskattade med varandra och vad de lärt sig under året.
 
 
När de var min tur gjorde jag de klart att jag inte villa bli avbrutan, viklket jag blev direkt, men då  knäppte fingrarna i ansiktet på dem och höll upp ett tystande finger medans jag fortsatt med att förklara följande;
 
loupas19 har varit som en familj för mig, då Åland ligger en sån lång resväg ifrån så har jag bott i Åbo emmelan men mornarna jag vaknade i Åbo var ensamma och tråkiga jämfört med mornarna på skolans campus där det var 10 andra morgon pigga eller morgon trötta samt morgon sura personer i samma rum. Jag har ett speciellt band med alla och till vissa syns de bättre men alla har en speciell plats i mitt hjärta. Min skoltid tog slut för tidigt men jag kommer föralltid tillhöra loupas19 även om jag senare kommer att börja i loupas20 så är det 19 som är MIN klass.
 
Vill även bekänna till er här på bloggen som jag gjorde till klassen... att jag hade ett föhållande från julen till min olycka med en i klassen, men för att denna person inte fanns vid min sida då jag som mäst skulle ha behövat de utan fortfarande villa hålla sig hemlig och diskret så ansåg jag inte att det skulle fungera någo mera och vi bestämde att avsluta de vi hade. Men vi är fortfarande vänner och det har inte varit något besvärlig känsla mellan oss, eller ja efter att jag sa de där så var det nog de, men de går över de med.
 
Kvällen på stugan fortsatt med tal och de bästa jag fick höra var av Teemu som berättade att hans bästa mornar var när han varit vaken sedan kl 6, allt klart och låg och tog det lugnt på dagtäcket, såg mig vakna med ruffsigt hår, titta ut och se att det ösregner, veta att vi ska ha orgentering och endå var glad. Ålandsprinsessan var alltid gald. De dagar han haft en jobbig morgon och fastän jag inte längre var kvar på skolan så tittade han upp mot min säng och kom ihåg hur glad jag alltid var och då blev han glad och dagen började gänast bättre. :´)
 
 
 
När alla hållit sina tal så åkte vissa tillbaka mot skolan, jag var på väg att sova men såg hur Niko och Matti planerade att elda brasa så som enda nyktra kvar på plats så ansåg jag det vara mitt ansvar att se till att det gick till på ett säkert sätt. 
 
 
 
lite före 2 så gick jag och sova, Anette kom vid 4 och Matti och Eetu kom till vårat rum vid halv 5 för att ... jag vet inte... sedna gick de och la sig. klockan åtta på morgonen kom Heikki till vårat rum för att väcka oss. Anette klev upp men jag blev och snosa och Heikki kom och sova brevid? Det var tydligen den enda nattsöm han fick på hela natten, den där 15 min som han sov bravid mig när jag snosade. 
 
Alla hjälpte till att städa efter oss och så tog vi oss tillbaka till skolan med de få chufförer som gick att hitta. Tack gode gud att Kari har en alkometer.
 
Jag hade Mika, Niko och Anette med mig och vi stannade ännu vid en butik på vägen för att skaffa återställar öl till Mika.... 
 
Tillbaka på skolan hade lärarna lite tal till oss, Teemu höll ett kul och bra tal till dem och sedan bjöd skolrektorn på luch och kaffe och tårta.
 
Så nu är loupas19 officiellt slut. Alla övriga icke invalider fick papprena och är nu Natur och Vildmarksguder. Grattis! Men det är inte sista gången vi ses! vi skall ha våran första reeunion den 19 september! och därefter sk vi försöka hålla klassåterföreningar varje år!
 
Kram från en Eva-Maria :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: