Pratade med läkaren idag

Hej
 
Idag ringde min läkare från hjärnpolykliniken till mig. Jag hade bett om samtalstid tidigare på grund av skolan och de problem som jag upplever där. Så nu fick jag berätta omd e och fråga lite.
 
Jag viste från tidigare att min irritation och korta tålamod beror på skadan i hjärnan. Vilket jag inte viste var att för mycket ilska och irritation är farligt för mig. För att jag har som blåmärken i hjärnan så finns det en chans för personlighets förendringar, i mitt fall är det mitt tålamod som blivigt dåligt, tar åt mig snabbare och känner känslor starkare då tydligen kom vi fram till i vårat sammtal. 
 
Jag skall helst inte behöva bli arg eller behöva uttycka ilska. Men det är bättre att jag får det ut ur systemet istället för att stapla små saker på varandra. Ärligt så är det ju bättre för alla att inte bli arga och inte behöva trycke ner våra känslor, eller hur? Men för att jag har min hjärnskada så vet vi inte var min ilska slutar. Det kan leda till ett raseriutbrott , rasirisammanbrott eller epilepsianfall. ingenting låter bra, så låt oss vara ensa om att försöka vara hamoniska, dramafria, och ha framförhållning med mig så slipper vi testa på nått av dessa.
 
"Men hur skall det gå med dina lärare?" var en mycket spännande bra fråga jag fick av min bästa vän Linda.
Svar- Det vet jag inte?! får väll slå dem på käften och tycka upp denna läkarsamtals utlåtande i ansiktet på dem före de ska förstå vad jag menar. (Skojade bara... (kanske)) Jag ska prata med dem och säga hur det ligger till.
 
Detta är då inte jag som person som är lättiriterad, dåligt tålamod, tål ingen drama alls, överdriver saker, blir långsiktigt arg, och allat annat vad nu har varit på sista tiden, Det är bara min kära hjärna som inte har alla hjärnceller som krävs för att hantera detta än. Detta är bokstavligt! Jag har inte de. De gick sönder eller skadades och hjärnan har inte ännu byggt upp tillrekligt många nya hjärnceller för att hantera allt detta som jag vanligtvis brukar hantara sånt. Lite som att vara i tånåren igen.
 
Annors frågade jag hur det är med ny magnetröntken. Det är ingen vits att ta för skadan syns som bäst när den är fäsk. Skadan finns där men kommer inte att synas om man tar en ny bild nu.
 
en bild från min fösta magnet röntgen.  27.5.16
 
Alkoholen. Måsta ju fråga. Det är bara bäst att vara uten. Kan få ta ett litet glas rött vin med biff nån enstaka gång vid bättre tillfällen. Men det är max! annors är alkoholförbudet ännu på. 
 
läkaren pratade även om hur vil´ktigt det är att ha en bra rutin i vardagen, bra kost, dricka mycket vatten, sova ordentligt. Det aldra västa skulle vara dålig kost, för lite västka och vara vaken långt in på natten. Så mina nattklubbs resor var han inte helt nöjd med men sa oxskå att det klart är viktigt att ha ett liv så att man inte får psykiska problem nu när ens känslor är lite knasiga i grund och botten. 
 
Jag fortsätter som hittills och skall undvika konflikter och måste få lärarna på skolan att förstå hur alvarligt detta är fastän det är ett och ett halft år sedan olyckan. Fastän jag inte haft något sammanbrott eller epilepsi så betyder det inte att det inte finns där presis under ytan och kan komma fram när som helst. 
 
Dramatiska läkare ... 
 
Japp men det var de vi pratade om denna gång. 
 
Kram från en Eva-Maria :)
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: