2 veckor som chef

Hej
 
Har varit ett tag sen jag skrev och det beror mycket på att jag inte haft tid eller ork. Lust har jag haft, skulle gärna berättat allt en sak i taget men jag har verkligen inte haft tid alls.
 
I 2 veckor har jag fått ta över rollen som chef här då chefen själv med hennes man åkte iväg på semester.
 
Jag hade alltså
  1. Miriikkas jobb som är att planera och organisera att allt fungerar, svara i telefon när kunder ringer och frågar och bokar saker, svara på mail och hålla koll på veckochemat för arbetarna och i kalendern och såklart ansvar över alla djur.
  2. Tomis jobb som fastighetsskötare, vilket mest inne bär att köra bobcat (köra hö och hästhagen och skotta snö) men även att laga staket som är sönder byta lampor och annat tänkbart.
  3. och så mitt vanliga jobb så med morgon arbete och hjälpa till med hästarna, köra släde, ponnyledning, ponnyklubb, hämta maten från butiken och allmänt ta hand om gården med småpyssel och städande.
 
 
Allt kändes bra då det åkte då det var 2 volontär arbetare här, R och J som hjälpte till med att hämta maten, köra bobcat, småpyssel och morgonarbete , och sedan en praktikant ,T som hade djurhuset och ponnyledning ,Sani höll alla ridningar och Mariitta jobbade i kafeterian som vanligt. Vi hade även Noora här på semester i en vecka som kunde hjälpa till med  allt så det kändes som om det skulle gå bra. 
 
Med det gick inte så bra som jag trodde att det skulle gå...
 
Djur började bli sjuka direkt fösta veckan;
  1. Första dagen upptäckte vi att miniatyrhästen fått stelkramp och måsta avlivas
  2. Andra dagen hade en shettlandsponny fått kolik och måste få olika behandlingar och special uppsyn på morgon och kväll och hållas ett öga på och promeneras under dagarna. Speciellt första veckan men andra veckan så började hon vara bättre och nu är hon så gott som frisk
  3. en sköldpadda hade en infekterad blåsa i ansiktet.
  4. en duva hade en blodfjäder av och måsta kollas upp och tvättas.
  5. ett får haltade 
  6. ena katten hade varit i bråk utomhus och hade sår i ansiktet
  7. hunden har sår i ögat och är troligtvis blind 
Så veterinären fick komma alla dagar fösta veckan och kolla till nått djur.
Men det var inte bara alla sjuka djur som hände det var även otur med arbetarna.
  1. T bestämde sig för att detta inte är rätt ställe för henne att vara på praktik så hon bytte ställe efter bara 5 dagar och lömnade oss.
  2. J och R ovade vara längre dagar på jobb och hjälpa men högg mig i ryggen direkt nästa dag då de baetämt att de har all rätt att ha 3 dagar ledigt i rad för att de har gjort övertid och är så trötta.
  3. J och R var sedan tillbaka på jobb på torsdag och vanligt men på torsdag så hade de försovit sig... trodde jag. En halvtimme efter att arbetet skulle ha börjat för dem så rang Miriikka och frågade om de var på jobb. Jag svarade att Nej och hur vet hon de ? Jo, Sani hade sett dem med ryggsäckarna på ryggen och vänta på flygbussen på busshållsplatsen. J och R lämnade alltså oss utan förvarning, utan ett ord, de bara stack.
14 hästar ut på tur
 
fastlagssöndagsspecielren rider på oona 
Men det finns bra saker med under dessa veckor.
 
  1. Jag fick bo hos Miriikka och vara hund vakt till Nakki
  2. Nea kom och hjälpte till med morgon arbetet då J och R hade sina egen bestämda ledigheter.
  3. Sani drog en stor grupp på 13 pers själv till eldstaden var jag tog emot dem och den gick helt galant!
  4. Vi hade fastlagssöndagsspecial som gick bra.
  5. Evelina kom hit på besök i torsdags och stannade tills måndag så de sista dagarna jag var som chef
 Det har varit två fysiskt och pykiskt krävande veckor med massor av stree, oro och ansvar, hopplöshet och trötthet. Men jag har klarat de. Jag klarade det för at jag hade det stöd jag behövde. Av Mariitta, sani, Nea, Miriikka, Tomi, Föräldra och vänner. 
 
Jag har lärt mig massor om mig själv under denna tid. Att jag klarar av mera än vad jag tror och orkar ta mig igenom så jobbiga situvationer och ännu vara trevlig och glad mot kunderna  och hålla hoppet vid liv efter varje bakslag. Jag har fått igen bättre självförtroende och ser inte mig som svag och känslig bara för att jag råkar ha en hjärnskada. Jag klarar av mera än vad många andra skulle för jag tog mig igenom dessa veckor. Jag menar de andra klarade ju tydligen inte av de fastän de hade mindre jobb och mindre anvar så var det för mycket för dem. 
 
Kram från en självstolt Eva-Maria


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: