Sjukledig

Hej!
 
Hela denna vecka har jag inte varit på jobb på grund av att min förskylning har äntligen kommit ikapp mig. 
Har en längre tid försökt att bli av med förskylningen med Panadol Forte men den har egentligen bara skjutit fram förskylningen och gjort den värre. Så förra veckans söndag när jag var ledig och inte tog panadol så vann förskylningen. Eller Influensa B om det nu var det som grott i mig ett tag.
 
 
 
Var iallafall bort från jobbet på måndag och tisdag för att jag hade ont i halsen, hosta, snuva och all kraft var borta, orkade knappt lyfta vattenkokaren om den var full med vatten. Mästa tiden så försökte jag sova men vaknade alltid i panik av att jag inte fick luft. När det blev lättare att andas på onsdagen så sov jag hela dygnet igenom och bestämde mig för att ta mig till sjukhuset på torsdag.
 
På torsdag mådde jag dock mycket bättre, ingen snuva och ingen hosta men hade ont i hela kroppen och speciellt näsan och bihålorna gjorde ont. Så jag tog mig till sjukhuset och fick reda på att jag har bihåleinflamation. Jag fick sjukledigt resten av veckan och Amorion, som är antibiotika  och Duact som ska minska svulnaden i slemhinnorna och på så sätt minska slembildning. 
 
På sjukhuset hade jag rätt hög puls, förljande morgon vaknade jag med hjärtat bultandes i bröstet och mätte själv pulsen till över 80 vilket är allt för höggt och det var efter att ha sovit en god nattsömn. Hela fredagen reagerade jag många gånger på att min puls var hög eller att hjärtat slog hårt i bröstet. Jag var även mycket tröttare och sov mäst bara hela tiden, Höll mig gärna i säng även för att jag bara vinglade och kände mig svag och yr när jag stod upp eller satt upp ett längre tag än bara för att dricka te.
 
I dag (Lördag) läste jag igenom bipacks sedlarna och upptäckte att sömninghet,svindel och för snabb hjärtrytm / hjärtklappningar är bieftekter som kan uppstå av att man tar Duact. Så jag rang till sjukhuset och berättade detta och de bad mig att sluta ta duact omedelbart och bara fortsätta med antibiotiken då den är viktigare.
 
Biverkningarna kan fortsätta lite hela dagen men har det inte blivigt bättre på måndag så ska jag ringa igen.
Vet inte om det är psykiskt eller om det redan har hjälpt lite eller om jag entligen är på väg att bli frisk igen för jag känner mig lite piggare och orkade gå lite ut i solskenet med utan att svimma...
 
Kram från en Eva-Maria

Barbacka

Hej!
 
Förra veckan blev det mycket barbacka ridning för min del. Det började med att Vares blev sjuk med magproblem och då hjälper det att promenera. Tur för min del att Vares är stor och stark och svarade snabbt på medecin och promenad så jag fick rida små skogsturer med han istället för att leda honnom runt på gården. 
 
 
För att han  hade magproblem så villa vi inte lägga mera tryck på han med sadelgjord så jag red utan sadel istället vilket var varmt och mysigt. Jag minns inte när jag senast ridigt utan sadel. Tror knappast jag ridingt en enga gång barbacka sedan min olycka och ridförbud då jag har måsta ta det så lugnt och försiktigt... 
 
 
Det var inga problem alls att rida med Vares ut i skogen, barbacka och ensam utan sällskap. Vi fick ett starkt förståelse och tillit till varandra där vi gick i lugn skritt genom skogen och jag pratade med vares om allt möjligt, varvat med att jag bara satt där och njöt av naturen och fågelkvittret och ibland sjöng jag nån sång som hoppade fram i mitt huvud.
 
 
Även på Ponnyklubben red vi barbacka och för att de var så få ponniklubbsbarn på plats så kunde vi rida ut i skogen.
 
 
Vi var ut i skogen i lite över en timme så vi hade tid kvar och gick till banan för att låta dem trava och galopera. Konsta vägrade lyssna på ponnytjejen, Pepppi, så hon övertalade mig att hoppa upp och galopera han några varv. Sagt och gjort. Jag drog mig upp på Konsta (utan sadel såklart) och fattade galopp i båda varv och så glad jag ner och slängde upp Peppi tillbaka som fortfarande inte fick galopp med honnom.
 
Vi lämnade galopp försöken där men jag var glad att jag fått testa på galopp och funderar på att ta konsta på banan någon dag utan sadel för att man kommer åt han så mycket bättre och träna på öppna och slutna samt framdels- och backdelsvändningar som han har lite svårt med. #HästTärmerManInteBehöverFörstå
 
 
Kram från en Eva-Maria 
 

Ice-Karting

Hej!
 
För några dagar sedan var jag med Janina, Marie och Sylvane och köra Ice-Karting. Det är alltså gokart men på is som man förstår från namnet. Vi var på HenriKallojärviOy i Ylläsjärvi och körde. Vi hade fått special pris då Henri och Tomi från Konijänkä känner varandra.
 
 
Vi körde i 30 minuter och det räckte bra för att få känslan i körandet, börja testa gränser, hitta rytmen, känna bilen och bli trött i armarna.
 
De andra hade inte kört så mycket förr så första 15 minutrarna i högervarv så körde jag mera solo. Jag bekantade mig med att en så liten bil med endast gas och broms kan drifta så lätt i kurvorna och försökte få mera kontroll i kurvorna. Drifting är roligt men man tappar förvånansvärt mycket fart och tid med att köra sidlänges. 
 
 
Henri kom och drog loss mig en gång från en snövall då jag spann runt i en snävkurva. Jag lovar det var bara en gång, efter de så hade jag full koll och kunde rätta till mina misstag själv. spann runt några gånger till men släppte gas och ingen broms så stannade bilen, svängde ratten och gav en knyck med gasen så svängde bilen på plats runt tillbaka mot rätt håll. 
 
 
Följande 15 minuter hade Sylvane fått bra känsla i körandet och vi slapp och tävla mot varandra lite. Janina och Marie såg jag mäst men höger hand uppe i luften och fronten i en snövall
 
 
Vi hade alla jätte roligt och det var helt klart värt att testa. Harredan sagt att jag ska komma tillbaka nästa år och mina förhoppningar är att min bror ska komma hit på besök så jag kan köra mot han, för han kan köra och kommer lägga emot en ordentlig kamp.
 
 
 
Kram från en Eva-Maria Ralli Ritu :p